Annika Tellyoumore

Bli en bättre lyssnare

Aktivt lyssnande är en form av lyssnande som under lång tid använts av människor som har lyssnande som yrke. Det går utmärkt att använda i vardagssituationer såväl som i kriser. När du vill komma människor närmare känslomässigt eller när det är viktigt att du får all fakta korrekt.

Många av oss är dåliga lyssnare, vi lyssnar halvhjärtat, funderar på vad vi själva vill få sagt medan vi lyssnar, vi är dömande, låter inte andra tala till punkt, försöker styra dialogen till det ämne som intresserar oss, har svårt att se andras perspektiv och vill ge råd. Dessa är beteenden som hindrar oss från att lyssna och förstå.

Även de av oss som tycker att vi är bra på att förstå andra kan behöva putsa på vårt lyssnande för att få bättre kontakt med våra barn, reda ut besvärliga konflikter med chefer och kollegor eller hjälpa en vän som behöver en empatisk lyssnare.

Aktivt lyssnande är ett högst konkret sätt att utveckla sitt lyssnande vilket gör det lätt att ta till sig och pröva. Det är normalt att det känns svårt och onaturligt i början. Du kan till och med få kommentarer om det. När du övat ett tag och tagit det till dig kommer det bli en naturlig del av dig. Det är som att cykla det är besvärligt när man börjar men blir självklart med övning.

Rätt inställning

Att lyssna är inte bara en teknik eller ett beteende. Det är först och främst en attityd. För att bli en bra lyssnare behöver du fokusera på uppgiften, du behöver vara nyfiken och intresserad för att klara att sätta dig in i vad någon uttrycker. Om du är öppen, varm, respektfull och accepterande känner andra tillit och kan öppna sig.

Du tänker ungefär tre gånger så snabbt som någon talar. Det betyder att även om du hör alla ord som sägs så har du mycket utrymme kvar att tänka på annat. Men lyssnande handlar inte bara om att uppfatta ord så använd den tankekapaciteten till att förstå bättre. Du behöver din fulla koncentration för att verkligen förstå vad någon uttrycker.

För att kunna fokusera behöver du också intresse. Vill du lyssna och lära dig förstå den du lyssnar på bättre? Om du inte vill det kommer du inte vara en bra lyssnare. Gör dig nyfiken på den du lyssnar på. Det hjälper dig upptäcka och förstå mer.

Kanske kan det hjälpa att veta att det är omöjligt att förstå en annan människa. Om du tror dig förstå betyder det att du inte lyssnat tillräckligt noga, sträva efter att komma på vad det är du missat.

En bra kontakt med den du lyssnar på är nödvändigt för att de ska våga öppna sig och dela något av värde med dig. Var öppen och visa att du accepterar dem som de är. Lyssna för att förstå deras perspektiv och för att förstå dem som unika individer. Undvik särskilt att döma och värdera vad de säger. Och då menar jag, undvik att göra det ens för dig själv. Försök förstå istället.

Var varm och visa omtanke om deras situation. Lyssnare hamnar alltför ofta i en situation där de antingen håller med eller sätter sig emot vad de hör. Värdera inte, ta bara in vad den andra förmedlar. Acceptera andras budskap som något de förmedlar så kan du visa respekt för dem som människor även om du inte håller med dem.

Sist men inte minst. För att du ska kunna visa empati för andra och fokusera på dem behöver du först göra det mot dig själv.

Är du en bra lyssnare??

Kram till er därute. Håll värmen..

Annika

Utveckling tänker jag då.

Jag slog lite på konflikthantering och hittade denna artikel av Jan Atle Andersen.

Han beskriver själv en typisk konflikt på arbetsplatsen som en bagatell som växer till en katastrof. Vilken struntsak som helst kan duga som förevändning för bråk. Det är inte vad någon gjorde som är det viktiga. Det är sättet:

– Det kan vara att någon himlar med ögonen, suckar eller använder ett särskilt tonfall.

Sedan kan snöbollen rulla på hur länge som helst. Parterna, förskansade i var sin skyttegrav, slutar tala med varandra. Desto mer pratar de om varandra, allt mer sarkastiska, ironiska och avståndstagande.

Det är då Jan Atle Andersen sätter in stöten och han siktar på känslorna.

Om han lyckas få deltagarna att lyfta av sig sin vrede, osäkerhet, misstro, hopplöshet, vanmakt och bitterhet är saken i allmänhet löst.

 För att deltagarna ska kunna undvika framtida konflikter får de några ord med sig.

Psykolog Andersen återger många vardagliga fraser. De har en sak gemensamt: de ger bilden att vad jag känner är någon annans fel.

”Du gör mig så irriterad.”

”Jag känner att du inte …”

”Bilderna kränker mig.”

”Du provocerar mig.”

”Om du inte äter upp maten blir mamma ledsen.”

Alla är exempel på att vi ger någon annan ansvaret, makten, över våra känslor, varnar Jan Atle Andersen. Och att vi fostras till det redan i barnaåren.

Hans konkreta råd är enkelt. Bara inse att det är du själv som väljer om du ska bli irriterad, provocerad, kränkt. Livet blir oftast lättare för dig om du inte låter andra styra dina känslor.

Jan Atle Andersen citerar en norsk politiker, som myntade frasen: ”Jag prioriterar noga innan jag blir irriterad”.

Det betyder inte att han blundar för att en och annan bara går och hoppas och väntar på provokationen. I hopp om att bli ”provocerade intill välbehag”.

Men i slutändan är det lönlöst att försöka ändra på dem. Bollen ligger hos dig själv. Det är bara dig själv du kan ändra – men gör det i så fall för din egen skull.

Annika: tänk att det alltid är så att JAG själv  är ansvarig!!!!! Hur har du det med konflikter, kan det vara så att även du har ett ansvar här?? eller är det alltid någon annans fel…fundera.. 

Kram till er därute

Annika

Puerto Mogan liten reseskildring

När jag klev av bussen o kände havsdoften var jag hemma igen,  club de Mar o samma gamla gula soffa stod i lobbyn. Stora julstjärnor som träd stod också och lyste upp.

En receptionist satt kvar på stolen när vi skulle checka in, hon lade nycklarna på disken och ritade in på en karta vart vår lägenhet låg. Vart hade alla glada receptionister tagit vägen?

Tur att vi inte fastnade i detta utan letade oss snabbt fram till lägenheten. Schysst lya, balkong mot havet och ett separat sovrum. Vi undrade vart trappan upp skulle ta oss, då vi bodde högst upp? Nyfikna som vi är gick vi upp och där fanns en egen liten takterrass med solstolar.

Jag tänkte varför sa inte receptionisten att den fanns,  tänk om vi hade gått upp samma dag som vi skulle skulle åka hem, eller de personer som inte är så nyfikna missar en underbar plats.

Efter en stilla promenad i månskenet var det dags att somna ovaggad.

Vaknade av kaffedoften då min man serverade en kopp på balkongen, solen var uppe och ett gäng pensionärer stod på piren och gjorde qigong. Frukostbuffen hade allt, kocken stod och stekte ägg, och allt var fräscht som vanligt. En servitör stannade till och hade en lista med boende gäster på och gjorde stickprov på gäster de inte kände igen.  Miquel fanns där varje dag glad och snabb som en vessla.

Då solen nu tagit lite mycket gick vi upp till affären med fynden. Jag hittade en klänning som var ursnygg och den fanns i  olika mönster så det fick bli 3 stycken totalnota 300:-. Då är det kul att shoppa när det inte kostar skjortan. Hehehe.

När vi kom till hotellet var receptionisten Renate där, henne kände vi igen och hon är jätte trevlig och helt otrolig att hålla i flera saker samtidigt. En gäst hade ingen hårfön hon hade lånat ut alla men hon kikade om det fanns ett rum ledigt för natten och det fanns det,  en vaktmästare hämtade den och givetvis var gästen hel nöjd. Bra att tänka till om det finns flera möjligheter.

Nu kommer en del bilder njut och  vem vet kanske väljer du Mogan nästa gång.

Nu snart på Arlanda för att fortast möjligt komma hem till vår kära Morris för att ge honom en stor puss på nosen. Självklart får han en present.

Kram till Er alla

Annika

Idag packa och göra det sista inför resan.

I går kväll var jag så glad att jag skulle få vila så jag var alldeles speedad, jag lade mig ner och bara kände känslan av att få somna skönt.

Morris och jag lekte och busade ett tag, tills han satte sig i trappan och tittade med stora ögon, kom nu så går vi upp och lägger oss.

När jag kröp ner tog det 30 sekunder innan han låg tätt och snarkade högt, lilla busen.

Min goa vän Jill kommer att bo här hos Morris och det är jag så tacksam för, hon saknar sina katter som tyvärr har givit sig av till katthimlen, så nu kan hon och Morris busa och leka kurragömma för det vill han. Han gömmer sig bakom någon dörr, och så hoppar  han fram och hoppar upp mot benen och sedan springer han iväg.

I morgon bitti åker vi iväg och som vanligt kommer jag att ta en massa foton, se hur servicen  fungerar och andra intryck som kan ge er läsare spänning och kanske bra ideer, tankar.

Vi kommer att bo på det lilla hotellet nere vid hamnen, 2-3 stjärnor är det men mysigt och gästvänligt. Den här gången var det fullt på hotellet men en lägenhet fanns ledig, den sista så vi tog den. Äter gör vi på hotellet,  och då sitter vi så nära vattnet att öppnar vi fönstret så kravlar krabborna utanför…härligt.

Så imorgon förhoppningsvis en fantastisk solnedgång i hamnen Puerto Mogan….

Jag återkommer med bilder och berättelser.

Kram till er alla

Annika

 Oj vad jag har sovit gott i helgen. 

Efter ett mycket intressant besök hos hypnosterapeuten Anders i torsdags,  och en vecka med sena kvällar på jobbet var det dags för en helg i vilans tecken.

I rena lakan kröp jag ner i torsdags kväll kl 1900 och vaknade 1000 nästa dag.  En god frukost och när jag tittade ut blåste det och regnade, varav jag kröp ner igen och mös med lilla Morris. Vi somnade till igen, och kikade lite på film, läste lite mejl och möööös igen.

Det är så skönt att ha en dag utan ett enda måste.

Idag söndag tog jag med vår granne till Sickla köpkvarter och vi satt där och mööös och tjattrade lite om allt möjligt. Jag åt min kära tonfisksallad med bulgur, jätte god är det verkligen. Kikade förbi Gina Tricot och hittade mysiga T shirts för 50:- det går åt nu när vi på lördag lyfter mot vårt kära underbara Mogan igen, en vecka. Ser fram emot att få lite ljus. Min bästa vän Jill bor här hos Morris så han får sällskap. De gillar varandra.

Hittade en fin vas, med änglavingar på Chilli en affär med massor av saker som är både billiga och udda. Har nu fyllt den med vita tulpaner jätte fint är det, levande ljus överallt och snart är det dags att göra inpackning i håret som jag gör nästan varje söndag.    

I morgon är det jobbdags igen, och jag ser fram emot en vecka med framåtanda och givande beslut i Freysfamiljen.

Var rädd om er därute.

Kram Annika  

eller kanske riktigt snälla människor….eller?

Jag skulle nu efter en vecka som varit jätte tuff, mycket har hänt och det har blivit sena kvällar, gå till min hypnosterapi hos Anders Wallin på Södermalm….jag längtade verkligen, det är så avslappnande och bra för mig.

När jag i busvädret åkte iväg från hotellet, började de gamla vanliga tankarna komma, åh kommer jag att få en parkeringsplats?? men mitt under den tanken slängde jag om och tänkte, idag ska jag ha en parkeringsplats på gatan utanför terapeuten, så är det bara.

Jag körde sakta in på sidogatan till Ringvägen, och vips var jag där igen, nej det finns ingen plats. När jag körde sakta fram på gatan, hade en man just parkerat, och det fanns gott om plats både bakom hans bil och framför. Jag stannade till och tittade in i hans bil, varav han log med hela sitt ansikte och parkerade så att jag kunde ta mig in jag också.

Platsen var direkt utanför porten jag skulle in i.  Jag vinkade och tackade och han fortsatte att le.

Jag sprang ur bilen då det regnade och snöade samtidigt, för att lösa en parkeringsbiljett. När jag står där, kommer en söt liten äldre dam fram och sa, kära du, kom så håller jag mitt paraply över dig så du inte blir så blöt. Jag löste min biljett och sa, tack söta ni för hjälpen och så neg jag lite som jag alltid gör för de som är äldre än jag. Hon log och sa var rädd om dig.

Jag sprang tillbaka med biljetten till bilen, tog min väska och gick till porten, koden fungerade inte till dörren. Jag hörde mig säga NEJ!!jag började leta i min väska efter telefonnumret, då kommer en annan dam som tittade på mig och sa. Jag kan koden, och jag litar på dig, varsågod. Sedan försvann hon, in gick hon inte i varje fall. Jag var där i god tid så jag kunde ta det lite lugnt innan jag skulle in…

Timmen inne hos Anders gick fort och när jag gick sken jag som en sol hela jag…åhhh vad bra det känns.

Jag är jätte nöjd med dagen, och jag kommer fortsätta att tänka positivt, åtminstone stoppa de negativa tankarna med att vända dem genast- Jag kan ju omöjligt veta långt innan saker har skett att det ska bli på ett speciellt sätt…det tar bara energi.   

Var rädd om er därute.

Kram Annika

Vår mycket populära konferensavdelning har fått en ansiktslyftning

Vår underbara medarbetare Gregor och  byggfirman med Agneta i spetsen har gjort vår konferens till något unikt som bara Freys har.

Vi har inte slösat utan klätt om stolar, målat stolsben, målat lampfötter mm mm och fått en helt ny känsla. Målat tapetserat och handlat på blocket och på loppis.

Rikard vår hotelchef, hoppade in idag då vår konferensansvariga Marie åkt på semester. Han mös och frågade våra gäster vad de tyckte och de var jätte imponerade.

Gästerna kommer ut och kan gå i det stora skåpet och hämta sig en egen stor tekopp, glas, ja som hemma. Gå till det gamla fina köksbordet som jag köpte på blocket och plocka hembakade kakor från ett gammalt kakfat som mormor hade på sin tid.  Jag väljer som gäst att stå runt ståborden och snacka, eller sätta mig på en barstol och dingla med benen. Eler varför inte på den långa sittbänken med fårskinn, det är bara att välja.

Det händer saker hela tiden i lokalen, lite längre in i lokalen hittar du en graffittivägg som bara är helhäftig. Alla gäster kommenterade den idag…

Längst in i lokalen hittar du Klarhet och Vishet, här pryds väggarna av böcker, ljus fin matta och omklädda randiga stolar till svarta bord.  Gamla backar för att ha dricka i, olika färger.

På vägen ut går du på den klarröda heltäckningsmattan till entredörren där vår fix Gregor har satt upp tidningar på väggen och lagt på typ fernissa på så att det blivit en blank yta. Jätte smart och kul ide….

Som sagt vi blandar vilt, och i ett av grupprummen ser du ett bord i metall och vita stolar med lösa skinn i. Häftig fototapet.

Tack till Agneta, du är bäst, och Gregor och grabbarna som har jobbat intensivt för att bli klara. Marie och jag själv som har varit med och tyckt till om det som Agneta kommit fram med. Niklas som tog fram plånboken och betalade en liten peng för att vi skulle få en så stor förändring genom att tro på det jag sa.

Det kommer snart nya bilder på vår hemsida också. Missa inte det.

Är du nyfiken, titta in till oss vi visar stolt upp vår konferens och hotell, eller varför inte boka hos oss nästa gång du ska ha en lokal.

Ring Marie 08-50621300 eller mejla på conference@freyshotels.com

Kram till er alla därute.

Annika

undersöka ställen jag aldrig varit på.

Återigen en solig dag, sov lite för länge men är jag ledig så kvittar det väl…en ensam paddlare i Skurusundet, en tuffing, riktigt kallt, isen hade lagt sig in mot land.

Vi tog bilen och åkte ut mot Värmdö. Stannade till i Mörtnäs och fotograferade lite. Jag tog tillfället i akt att byta om för att bada.

Nej då, jag skojade bara, jag som är en riktig badkruka.

Lite längre ut på Värmdö, så blev det såklart Djurö, i sin vinterskrud. Ni som har läst bloggen vet att vi ofta hamnar här. Varför vet vi inte men mysigt är det. Vi kikade förbi det lilla fiket men det var stängt. Promenad i fina vädret..jag såg en skylt på ett litet hus där det stod,  Djurö sjögästgiveri, kanske har det varit det där en gång i tiden. Jag gillar när människor sparar på gamla saker som typ skylten.

I stället för att åka förbi avfarten Stavsnäs, svängde vi av,  och på en liten skylt vid vägen stod det bageri, kafe, skulle det verkligen vara öppet??

Det var öppet! och vi stannade snabbt till för en kopp kaffe. Väl inne såg vi att det satt många gäster och snackade med varandra, alla verkade känna alla.

Kaffet var jätte gott och även bullarna. Men det som gjorde stället var personalen, de hälsade på alla, ropade efter de som gick, Ha det gott, vi ses snart. De skulle nämligen stänga för lite ledigt.

På en skylt utanför stod det I kväll lördag ”BARTÖMMNING och menyer till specialpriser, många frågade lite vemodigt, när öppnar ni igen.  Det skulle också vara en DJ där som underhållning.

Flera stamgäster kom in och någon behövde en liten återställare och han behövde inte säga vad han ville  ha för efter en mycket kort stund stod hans stammisblandning framme på hans bord.  De flesta gästerna tilltalades med namn och jag kunde känna myyyyys i luften.

Jätte bra jobbat alla tre som jag såg  jobba tillsammans  ni har lyckats jätte bra med att få tillbaka era gäster, det syns att de trivs och kommer tillbaka igen.  Vi kommer absolut  att komma tillbaka.

Tack till er och ha en riktigt fin semester och njut av er ledighet, och det måste kännas gott att många kommer troget att stå där och vänta när ni öppnar igen.

Kram till er alla därute.

Annika

Det har svängt mot nya toppnoteringar.

Bara för 3 år sedan hade vi våra hotell stängda under jul och nyår. Knappt några gäster som ville fira jul i Stockholm på hotell.

Grand Hotell var som alltid öppet och några större hotell till.

Vi hade tänkt att ha två av våra tre hotell öppna i år för att se hur det skulle gå, men då bokningarna haglade in öppnade vi alla tre. Freys, Lilla Rådmannen och Bakfickan.

Det blev i snitt 86% beläggning!!!!!!!!!!

Även nyårsafton var jätte bra bokad.

Något har hänt, positivt förstås, men vart tog den där traditionella julen vägen? är det många ensamma? nej så var det inte heller utan hela familjer och par blandat.  Kanske ville de inte tränga in sig hos mamma, svärmor vad vet jag.  Jag och mina medarbetare är förstås jätte glada att de valde att  bo här hos oss.

När jag skulle gå ur mitt rum för en stund sedan, var hela lobbyn och dörrarna in till ett kontor helt belamrat med en massa goa gäster, med väskor.  Detta i början av Januari.

Det som affärsinnehavarna behöver fundera över, är ju juldagen, knappt något som är öppet, våra utländska gäster vill shoppa loss.

I går satt jag och min man och tittade på varandra och mörkret hade redan lagt sig kl 1600, då gick jag in på internet och bokade in en resa till vårt kära Puerto Mogan i slutet av januari, en vecka. Behovet av ljus är stort nu och priserna är ju ganska låga. Det ska bli så skönt, och Morris får en kattvakt som älskar honom så det är inga problem alls.

Nej nu ska jag åka hem till lillaMorris gubben för nu kurrar hans mage och vi ska förstås jaga råttan som vanligt.

Kram till er alla därute

Annika

Bilder från årets sista dag 2011.

Sprakande fyrverkerier, mätt i magen, dans och sång, bubbel…goa vänner.

Började med att slänga ut jularrangemangen på bordet, ersatte med rosor i olika färger, jag var nöjd.

Alla fina ljus skulle tändas ute, marchaller och facklor, i väntan på våra grannar.

Våra grannar kom med all mat, förrätt gratinerad hummer med tillbehör, och en fantastisk smakrik gryta med goda grönsaker. Efterrätten bestod av parafait med nötter och god likör i.  Karin hade stått länge och verkligen lagt ner kärlek i matlagningen. Fördrink och sedan satte vi oss till bords.

En lång underbar middag blev det, vi hade frågemedly om vilken artist som sjöng. Karin var jätte duktig.

Dans till gamla godingar, som påminde mig om min tid som Discjockey, med vita plaststövlar och kort kort…hehehe det var på den gamla goda tiden. Nu blev det i varje fall dans !!!!

Så var klockan 24.00 och det var dags för nattamaten, grillkorven ute på terrassen med flera grannar…

 Morris o Totte satt och snackade en stund innan alla fyrverkerier satte fart. Vi hade givit Morris mjölksyretabletter och han var så cool. Låg framför fönstret och kikade på alla raketer. Lugnet han fick var han värd, det höll i sig i 24 timmar. De är riktiga kompisar de där två. 

Sedan var det till slut som John Blund sa, sov gott..

Stort Gott Nytt År till er alla, nu är det ett nytt år och kom ihåg att det är du själv som är ansvarig hur året blir.

Kram Annika